Det är inte normalt att behöva gå omkring och ha ont
Med min kiropraktik vill jag hjälpa dig till en bättre vardag. För att göra detta krävs att jag ser på helheten hos dig och ditt problem. Det kan innebära att jag behöver ge en kiropraktisk behandling med manipulation, mjukdelsbehandling eller både och.
Är det fullbokat imorgon? Lugn, jag erbjuder akuttider som blir upplåsta varje morgon.
Välkommen att boka imorgon!
De tider som är lediga har vit bakgrund.
Målet med behandlingarna är att göra det vardagliga livet för patienten bättre. Det gör jag genom att anpassa behandlingen efter behov som enligt min erfarenhet ger bättre resultat för dig. Det kan betyda att du behöver manipulation, mjukdelsbehandling eller antingen eller. Det kan även betyda att det behöver tejpas.
Jag fokuserar mycket på att sätta patienten i centrum. Detta innebär att jag lyssnar på dig och det problem som du har och anpassar därefter behandlingen. Om det finns något jag inte kan göra remitterar jag dig vidare till rätt vårdnadsgivare för bästa behandling.
Mer än 90 % av mina patienter blir helt återställda på två kiropraktiska behandlingar vilket ligger inom två veckor. Jämfört med om du endast skulle ta värktabletter och vänta ut smärtan som enligt studier tar ca fyra veckor att bli bra. Detta minskar risken att du behöver sjukskriva dig från jobbet och därmed sjukskrivningsperioden.
Förekomsten av migrän kan ske hos var femte kvinna och var tionde man. Barn kan också drabbas av migrän, dock så tillhör detta…
Yrsel är för patienter strikt subjektivt och innefattar vitt skilda upplevelser. Yrsel uppstår när signalerna från olika sinnessystem inte stämmer…
Med diskbråck menas att en disk mellan ryggradskotorna har brustit. En disk är en stötdämpande skiva som är uppdelad i två delar, en inre…
Made by AW Hemsidor
Foton av Blomberg Media
Migrän är en av de vanligaste folksjukdomarna. Migrän är attacker av svår huvudvärk.
Det finns olika faktorer som utlöser en migränattack:
– Stressig period som återföljs av en lugn period, t ex första semesterdagen
– Viss mat, t ex choklad och rött vin
– Brist på mat, t ex då man intar flytande föda
– Oregelbundna måltider
– För lite eller för mycket sömn
– Starka dofter
– Svängningar i temperatur eller lufttryck, t ex innan ett åskoväder
– Värme
– Starkt solljus
– Höga ljud
– Hormonförändringar hos kvinnor, t ex i samband med menstruationen
Besvären kan lindras eller försvinna helt vid graviditet och försvinner oftast i klimakteriet för många kvinnor.
Förekomsten av migrän är hos var femte kvinna och var tionde man. Barn kan också få migrän, dock så tillhör detta ovanligheten. Sjukdomen är delvis ärftligt betingat, ca 70 % av migränpatienterna har en nära anhörig som också får migränattacker. Trots detta vet man ännu inte orsaken till migrän.
Det som händer vid en migränattack är att stora blodkärl runt hjärnan blir vida, svullna och smärtkänsliga på grund av att nervändarna runt blodkärlen läcker ut ämnen som irriterar. Det är detta som ger den pulserande huvudvärken som är så typisk för migrän.
Symtomen vid migrän är sprängande eller dunkande huvudvärk. Smärtan är vanligtvis värre gradvis. Smärtan sitter ofta vid ena ögat eller ena halvan av huvudet och kan också vandra från sida till sida. Attacken brukar hålla i sig mellan 4 timmar och 3 dagar. Smärtan förvärras när man rör på huvudet. Under attacken blir man överkänslig för dofter, ljus och ljud. Man blir också oftast illamående och kan kräkas.
Migränattacker kan delas in i 4 olika faser som inte alltid behöver upplevas av alla.
Fas 1 – prodromalfasen. Upplevs av ca 70 % av de som får migrän och föregår själva migränhuvudvärken som varar mellan 2-48 timmar. Man kan då uppleva olika symtom som alert eller slö, utåtriktad eller inåtvänd, hyperaktiv eller trött, hungrig eller illamående etc, det är mer omgivningen som lägger märke till prodromalfasen.
Fas 2 – aurafasen. Drabbar ca 30 % av de som får migrän. Det innebär vissa neurologiska symtom innan migränattacken utlöses. De vanligaste symtomen är övergående synrubbningar, t ex blixtrar eller sicksackmönster framför ögonen samtidigt som synfältet minskar. Andra aurasymtom är känselstörningar, så som stickningar och domningar, i handen, fingrar eller kinden och försämrad talförmåga.
En del får alltid aura innan en migränattack medan vissa bara får det ibland. Auran utvecklas gradvis i 5-20 minuter och har en duration upp till en timme för att senare lugna ner sig och utveckla sig till huvudvärk successivt under 30 minuter. Vissa får aurasymtom utan att få huvudvärk efteråt.
Fas 3 – huvudvärksfasen. Hos 67 % som får migrän är detta det första tydliga symtom för migränattacken. När huvudvärken är fullt utvecklad i kombination med svår smärta upplevs den som glödgande, skärande eller bultande. Huvudvärken omfattar endast en hjärnhalva i typfallet, men kan även flytta sig från sida till sida eller verka på båda sidor samtidigt.
Fas 4 – resolutfasen. Det är då som man återhämtar sig från attacken och återgår långsamt till normaltillstånd. Man känner sig oftast trött och utmattad upp till 24 timmar efter en attack.
Det går inte att bota migränattacker men det går att förebygga dem, genom att hitta vad som utlöser attackerna och undvika eller ändra på den faktorn. Det går att göra genom att skriva huvudvärksdagbok. Om det är choklad och/eller rött vin som utlöser migränen så får man sluta äta eller dricka detta. Om stress är den utlösande faktorn så bör man hitta ett sätt att slappna av och sluta stressa. Att leva ett regelbundet liv med en hållbar struktur på mat och sömn brukar hjälpa. Även regelbunden motion, avslappningsövningar, akupunktur och kiropraktik kan hjälpa.
Kiropraktik kan hjälpa genom att minska på spänningar i muskler och låsningar (rörelseinskränkningar) i leder som i sin tur kan leda till spända muskler och därför bidra till huvudvärk. Kiropraktorn kan även ge avslappningsövningar till den personen där stress är den utlösande faktorn till migränen.
Yrsel är för patienten strikt subjektivt och innefattar vitt skilda upplevelser. Yrsel uppstår när signalerna från olika sinnessystem inte stämmer överens inbördes eller med vad som finns lagrat i ”balansminnet”.
De olika systemen som kan påverka yrsel är:
Synen
Synen gör att vi uppfattar hur omgivningen rör sig med våra egna rörelser. Den ger oss rumsuppfattning och möjlighet att förutse hinder och planera våra rörelser.
Vestibularisapparaten
Vestibularisapparaten består av båggångar, som finns i örat, och otolitorgan, som består av mikroskopiska kalkkristaller. De fungerar som ett lod och informerar om huvudets läge i förhållande till jordens dragningskraft är rätt eller vinklat. Båggångarna registrerar huvudets rörelser. Signaler från dessa system styr ögonens rörelser vid vestibulo-okulära reflexen, den reflex som vrider ögonen till vänster när huvudet vrider sig till höger. Ifall ena vestibularisorganet slutar fungera uppstår yrsel och nystagmus (ögonen rör sig snabbt ner-upp eller höger-vänster). I muskler, ledkapslar och senor finns receptorer som reagerar på vävnadernas spänning. Proprioceptionen informerar om kroppsdelarnas inbördes läge och rörelser. Det finns väldigt många receptorer i nacken.
Klassifikation av yrsel,
Vertigo – en känsla där patienten själv eller omgivningen rör sig. Antyder att yrseln kommer från vestibularissystemets perifera eller centrala delar.
Presynkope – ostadighet när man står eller går, känns som att gå på ett gungande skepp. Antyder på fobisk postural yrsel, CNS-störning eller störning i proprioceptiva systemet.
Okarakteristisk yrsel – kan inte med ord beskriva sin yrsel. Antyder på temporallopsepilepsi, yrsel som aura till migrän eller epilepsi, hyperventilation eller psykogen yrsel.
Långvarigheten på yrseln
– Sekundkorta attacker: fobisk postural yrsel
– Halvminutlång yrselattack efter lägesändring: godartad lägesyrsel
– 1-2 timmar: Mênlêres sjukdom
– 1-2 dygn: migränyrsel
– Flera dagar: vestibularisneurit/cerebellär infarkt
Godartad lägesyrsel
Den godartade lägesyrseln är den vanligaste typen och svarar på ca 20 % av alla yrselanfall. Patienten klagar då över rotatorisk yrsel som uppstår vid lägesförändringar av huvudet. Yrseln brukar lugna ner sig efter 15-30 sekunder om man håller kvar huvudet i samma position. Yrseln beror på att otoliter (små kristaller i båggångarna) lossnar och fastnar i de små håren i båggångarna som signalerar lägesförhållandena. Behandling – Epleys manöver, vilket återför otoliterna till sin ursprungliga plats. Behandlingen är enkel att utföra, innebär inga risker och sannolikheten för snabb bot är hög.
Fobisk postural yrsel
Detta är ett mycket vanligt yrseltillstånd som kan förekomma isolerat eller komplicera förloppet vid annan yrselsjukdom. Yrseln är av ostadighetskaraktär och att patienten ofta är rädd att falla när hon står eller går. Yrselattackerna är ofta åtföljda av ångest och en ökande symtombild. Vissa platser eller situationer kan förvärra besvären och det blir till följd att patienten får en tendens att utveckla ett undvikande beteende. Symtomen har mycket gemensamt med panikångest och agorafobi (torgskräck).
Vestibularisneurit
Patienten upplever en kontinuerlig yrsel som plötsligt börjar utan några andra symtom. Yrseln varar i flera dagar men minskar successivt i styrka. Diagnosen ställs med fynd av en mot friska sidan horisontellt slående nystagmus. En differentialdiagnostik är lillhjärnsinfarkt. Behandling – höga doser kortikosteroider, givna inom tre dagar efter insjuknandet. Passiv vila är kontrindicerat. Patienten bör vara i rörelse så mycket som möjligt och om möjligt göra rörelseövningar.
Mênlêres sjukdom
Patientens symtom är plötsliga attacker med kraftig yrsel, ensidig hörselnedsättning, öronsus och tryckkänsla i örat. Attacken varar vanligtvis i 1-5 timmar. Med tiden blir hörselnedsättningen permanent. Sjukdomen tros bero på en störning i innerörats tryckreglering, men sjukdomen är dock ofarlig. Behandling som med tiden kan motverka hörselnedsättningen saknas. Vid täta yrselanfall ges destruerande behandling.
Övriga orsaker till yrsel
Många CNS-sjukdomar, alkoholmissbruk och lösningsmedelsexponering kan ge yrsel. Hos migränpatienter är yrsel mycket vanligt. Yrseln kan då förekomma som aurafenomen eller som symtom mellan migränattackerna. Vid nacksmärta med muskelömhet och stelhet i nacken kan de cervikala proprioceptorerna bli överretbara och skicka felaktiga signaler, detta kan ge upphov till yrsel av ostadighetskaraktärer. Denna diagnos kallas cervikogen yrsel. Behandlingen inriktas på att minska muskelömheten, som olika former av sjukgymnastik, brukar minska yrselbesvären.
Med diskbråck (hernia disci intervertibralis) menas med att disken mellan ryggradskotorna har brustit. Disken är en stötdämpande skiva som är uppdelad i två delar, en inre mjukare substans och ett yttre hölje. När disken brister är det det yttre höljet som brister eller försvagas.
Det finns tre olika typer av diskbråck:
Diskbråck förekommer oftast i de rörliga delarna av ryggen. I många av fallen bildas diskbråcket utan att något speciellt har gjorts. I andra fall kan det bero på tunga lyft med vridning och böjning av ryggen på ett oergonomiskt sätt. Diskbråck uppkommer mellan åldrarna 24-64 år.
Symtom vid diskbråck i ländryggen kan vara utstrålande smärta i benet som upplevs som en skärande smärta, även kallad ischias. Smärtan börjar oftast som en molande värk i ryggen. Vid utsträckt ben förvärras smärtan och samtidigt böjer kroppen från höften framåt. Benet och foten kan även somna, de kan till och med kännas svaga och förlamade. Smärtan orsakas oftast av en kombination av tryck mot en av nervrötterna som bildar ischiasnerven och en inflammation kring denna rot.
Symtom vid diskbråck i halsryggen kan ge utstrålande värk i armarna och ibland ren nackvärk. Smärtan utgår ofta från nacken och går ner i armarna och ut i något eller några fingrar. För att lindra värken och utstrålningen kan armen eller handen läggas bakom nacken. Även vid diskbråck i halsryggen kan symtom som tyngdkänsla i benen, svaghet eller svårt att kontrollera rörelserna i benen förekomma.
Kroppsundersökningen är extra viktig hos personer med diskbråck för att utesluta någon allvarlig sjukdom som kan ge ryggsmärta.
Hos kiropraktor görs undersökningar som innehåller koll av reflexer och känsel i benen eller armarna och specifika funktionella tester för att kolla om det finns en nervpåverkan.
Hos läkare undersöks reflexer, kontroll av benens känsel och känseln i underlivet, ändtarmens ringmuskel, funktionella tester för att kolla om det finns en nervpåverkan.
Ifall tecken på diskbråck förekommer och som inte har blivit bättre på 4-6 veckor skickas personen till röntgen. Finns tre olika metoder:
Alla diskbråck behöver inte behandlas med kirurgi. Ca 20 % av diskbråck behövs opereras. De övriga 80 % läker antingen av sig själv eller med hjälp av flera olika behandlingsmöjligheter. Då tar man hjälp av olika terapeuter, som sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer eller göra en sorts självvård där de kan göra mycket själva för att minska smärtan. Oftast göras behandlingarna i kombination med varandra.
Sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer kan hjälpa till med träningsscheman för att stärka upp musklerna i området. Detta bidrar till normal funktion och rörlighet i lederna. Vilket kan minska smärtan. Kiropraktorer kan även behandla närliggande området så att belastningen på området för diskbråcket minskar, vilket ger minskad smärta. Finns andra metoder att lindra symtomen som akupunktur, korsett, kyla, värme, ultraljud och transkutan elektiskt nervstimulering (TENS).
Vad personerna kan göra själv för att underlätta i vardagen:
– Sängläge kan göra det värre – de två till tre första dagarna kan var bra men efter det gör det mer skada än nytta.
– Återgå till vardagliga sysslor så fort det går, men även viktigt att hålla sig till det som klaras av, inte ta i för mycket.
– Inga hinder för att fortsätta arbete. Dock bör sittande undvikas. Vid fysiskt krävande jobb kan en liten tids sjukskrivning krävas.
– Fysisk träning och motion minskar ofta besvären. Vilket menas att gå promenader och lätt träning som stärker rygg- och benmuskulatur och håller ryggen i rörelser.
– Vila i smärtfri ställning. Kan vara skönt vid ett diskbråck i halsryggen att lägga armen eller handen bakom nacken för att lindra smärtutstrålningen i armen. Vid diskbråck i ländryggen kan smärtan lindras om man lägger en kudde eller liknande under benen när personen ligger på rygg så att knäna och höfterna böjs.
